Publicerat: 2013-03-29
Takida nådde inte riktigt ända fram.
Takida är ute på turné och de prövar ett helt nytt koncept med en akustisk ljudbild och rätt mycket prat under de cirka två timmar konserten håller på.Takida nådde inte riktigt ända fram.
Konceptet är intressant, men på något sätt lyfter showen inte riktigt och känslan där vi satt var att det aldrig blev någon riktig kontakt mellan Takida och publiken.
Takida är ute på turné och de prövar ett helt nytt koncept med en akustisk ljudbild och rätt mycket prat under de cirka två timmar konserten håller på.
Konceptet är intressant, men på något sätt lyfter showen inte riktigt och känslan där vi satt var att det aldrig blev någon riktig kontakt mellan Takida och publiken.
Takida provar något nytt.
Takida gör under den här turnén något helt nytt och det första publiken får se när de kommer in i Kongresshallen på Conventum är en stor bildskärm på scenen med frågan om du har någon fråga till bandet skicka ett SMS till det här telefonnumret.Kvällen inleds av Tomas Håkki Eriksson som berättar lite om sig själv och om var han och killarna i Takida växte upp.
Tomas Håkki Eriksson är med på scenen hela kvällen och han fungerar lite som motor i hela showen, det är Tomas som styr både bildspelen med barndomsbilder på bandmedlemmarna och han ställer en del av de frågor som kommer in från publiken.
Mycket minnen.
Det här är en nostalgisk kväll och Takida visar upp en oväntad sida och berättar hur allt startade och hur bandet har utvecklats med medlemsbyten ock klättringen uppåt.Bildspelen är roliga med gamla privata bilder men pratet känns inte riktigt som att bandet är med på upplägget.
Pratet till bilderna känns lite osäkert och inte direkt engagerat, den känslan kan ha stärkts upp av att flera i publiken runt och framförallt bakom oss valde att sitta och prata om förra helgens fest och sitta med Facebook och twitter under större delen av konserten, förstår mig inte på meningen att gå på en konsert och inte se och lyssna, men det är ju jag det.
Det var roligt att få höra deras uppfattning av de turbulenta spelningarna när de helt plötsligt fick en stor publik och växte ur de lokaler de spelat i tidigare.
Musikaliskt är de bra.
Takida är ett rockband och den här akustiska konserten hade alla möjligheter att vara riktigt bra, för musikaliskt är de bra och ett akustiskt set ger publiken större chans att uppfatta alla nyanser i musiken.Jag brukar uppskatta akustiska set mer än de elektriska för att det är lättare för bandet att få kontakt med publiken, men Takida lyckades inte riktigt där heller den här kvällen.
Sångaren Robert Pettersson får visa att han verkligen har en speciell röst och musiken den här kvällen är det som är riktigt bra, det kan bli lite långsamt med bara ballader, men det fungerar faktiskt.
Avskalat och avslappnat.
Takida är inte kända för att ta det lugnt och därför kan den här turnen bli lite knepig för de som förväntar sig en vanlig konsert med bandet, jag gillar det avskalade men det är något som fattas och jag har svårt att säga vad det är.Min tanke är att den glöd som borde vara på scenen lyser med sin frånvaro och bandmedlemmarna känns trötta trots att det bara är i början av turnen.
Kommunikationen med publiken verkar inte heller fungera som det är tänkt den här kvällen i Örebro, det blir inte så många frågor ställda och de frågor som kommer är mest av allmän karaktär, inget som kräver långa svar eller någon direkt eftertanke från bandet.
Friskt vågat.
Jag ger en stor eloge till Takida för att de provar något nytt, för det är inte alla band som skulle våga ge sig ut på vägarna med en sådan här turne.Skulle vi sätta betyg skulle jag nog sätta en fyra för tanken som ligger bakom men dessvärre bara en tvåa för genomförandet i en femgradig skala.
Jag gillar grundiden för turnen men de hade kanske behövt tänka till ett varv till innan de gav sig iväg och du som gillar Takidas musik borde ta chansen att höra flera av deras hits i en annorlunda version där fokus ligger på Robert Petterssons röst och inget annat, personligen brukar jag gilla Takida, men den här showen, den lyfte som sagt aldrig riktigt, men intressant är den.
Kommentarer: