Publicerat: 2013-03-10
Nybörjare och veteran samsades i Växthuset.
Sist vi var på musik i Stadsparken var det i Stadsträdgården och utomhus, nu var det i stället inne i Växthuset och en mysigare miljö i staden får man leta efter, lokalen är liten så det blir snabbt trång men det betyder också att artisten har lättare att få kontakt med publiken.
Nybörjare och veteran samsades i Växthuset.
Sist vi var på musik i Stadsparken var det i Stadsträdgården och utomhus, nu var det i stället inne i Växthuset och en mysigare miljö i staden får man leta efter, lokalen är liten så det blir snabbt trång men det betyder också att artisten har lättare att få kontakt med publiken.
En nybörjare och en veteran.
Den här kvällen var det en ny artist och en veteran på scenen.Förband var Eirin Olsson som studerar på Rytmus musikgymnasium i Örebro och hon spelade nästan bara egen musik under kvällen.
Här har vi en tjej som med lite mer scenvana har en möjlighet att komma långt inom musiken, rösten finns redan och texter och musik klarar hon också bra och den här kvällen med ett överfullt Växthus som kunde ha gjort de flesta nervösa klarade hon av sin stund på scenen bra.
London lockar Eirin.
Eirin Olsson sa efter sin stund på scenen att hon skrivit egna låtar i 3 år men hon har spelat piano i ungefär tio år men hon har jämt hållit på med musik på något sätt.Sommaren 2010 skrev hon sin första låt och hon vet inte riktigt varför, musikintresset har jämt funnits och hon har jämt velat arbeta med musik.
Människor är inspirationen för hennes musikskapande och hur människor tänker, det är intressant hur människor agerar i vissa tillfällen.
Om 10 år tror Eirin att hon spelar på en pub i England och det hon helst vill med musiken är att få åka runt och England är drömmålet eftersom hon älskar London, varför vet hon inte riktigt men det bara är så.
Huvudartist med vana.
Huvudartisten var den här kvällen Jack Vreeswijk och här märktes rutinen men på ett bra sätt, han kommer av sig lite ibland men vad gör det det är ju bara att gitarristen Love Tholin spelar ett lite längre solo än vad som var tänkt.Jack Vreeswijk känns äkta och historierna han berättar om hur låtar kom till lägger en extra dimension till hans framträdande.
Normalt brukar jag försöka att inte ta upp en känd släkting till den som står på scenen men med Jack Vreeswijk går inte det eftersom han sjunger sin pappa Cornelis låtar och han har också tonsatt en del av hans dikter.
Duktig på att förmedla känslor.
Jack Vreeswijk är duktig på att förmedla känslor när han sjunger och han har en röst som jag gärna hör mycket mer av.Jack Vreeswijk berättade bland annat att han fick ärva en hel del bananlådor efter Cornelis och där har han hittat mycket som han nu använder när han står på scen.
Jag tror att anledningen till att Cornelis Vreeswijks musik fortfarande lockar stor musik är blandningen av lättsammet, humor och allvar, han var en mästare på att få fram sina budskap och mycket av det han skrev är sorgligt och handlar om människans svaghet på olika sätt, men en sådan här kväll blir inte tung och dyster eftersom det skrattas mycket också.
En av de mest kända visorna är Hönan Agda och den fick vi inte höra under kvällen men däremot flera andra av hans mer kända visor.
Många favoriter.
Ibland är det lätt att glömma hur produktiv Cornelis var men efter en kväll med Jack så kommer man ihåg, det finns stora variationer i musiken och både lättsamma och svår ämnen tas upp, jag fick höra några sånger som jag verkligen gillar.Jack sa att han inte velat göra sin pappas mest kända låtar tidigare men jag är väldigt glad över att han ångrade sig för hans version av Vissa går med trasiga skor var en av de bästa jag hört och även om de mest kända låtarna kommer tillbaka ibland så har de så bra texter att det är svårt att bli riktigt trött på dem.
Ingen mening att lämna scenen.
Jack Vreeswijk och Love Tholin fick göra flera extranummer den här kvällen och allsången kom med de där extra låtarna.Det är roligt när man kan det artisten sjunger men jag kan förstå att Jack Vreeswijk väntade med de mest kända till slutet.
Efter spelningen så gick han inte iväg någonstans utan han stod kvar vid scenen och det märktes direkt på publiken att de inte fått nog än, Jack sa att det känns lite så där att gå av och bort ifrån scenen när man ändå vet att det kommer att bli extranummer och den här kvällen hade säkert inte varit slut förrän riktigt sent om inte Jack sagt att han fått slut på låtar.
Kommentarer: