Publicerat: 2006-09-23  

Forskarfredag 2006
Den 22 september var det forskarfredag i Europa. Forskarfredagen anordnas samtidigt över stor del av Europa och det är en massa olika arrangemang som går av stapeln över hela EU för att visa allmänheten hur roligt och viktig daglig forskning är för samhället, målgruppen för dagen är den stora allmänheten i Örebro så var forskarnas tält uppställt på Olof Palmes Torg precis utanför biblioteket.

Inne i tältet kunde besökarna prova på att forska på flera olika sätt, bland annat fick den som ville prova på att intubera en docka eller att framställa DNA från olika frukter. Naturligtvis fanns även möjlighet att ställa frågor om de olika forskningsområdena.

Ett av forskningsobjekten som drog till sig blickarna var den runda robotten som är tänkt att användas i krissituationer av de flesta slag, robotten är rund och i nuläget är den inte direkt lättstyrd men det är en av utmaningarna med att konstruera en robot, roboten är tänkt att vara ute på marknaden inom ett år även om forskningen antagligen kommer att ta mycket längre tid eftersom det mesta jämt går att förbättra.

En annan station inne i tältet var där de gjorde glass med hjälp av flytande kväve, vilket kanske inte är någon direkt vanlig sysselsättning men det visar i alla fall hur snabbt det går att frysa något om man har tillgång till något som håller en temperatur på -196 grader.

Det var även intressant att höra om forskningen på hur djupt patienten sover när den är sövd för en operation, vi har säkert alla hört eller läst om patienter som har vaknat under pågående operation eller liknade och det känns skönt att veta att forskning pågår för att narkosläkaren ska kunna se att patienten verkligen sover. Metoden går ut på att fästa elektroner på pannan på patienten, vid vaket tillstånd visar monitorn på ett värde som ligger nära 100 när patienten är sövd ska värdet ligga mellan 40 - 50 för att vara säkra på att patienten verkligen sover.

Inne på biblioteket hölls ett vetenskapscafe, där fyra forskare som alla hade olika områden berättade om sina forskningar och besvarade på frågor från åhörarna.
Benny Lawin inledde vetenskapscafet med att hälsa åhörare och forskare välkomna.
Benny Lawin passade på att säga att det finns inte några dumma frågor, så vi åhörare skulle inte vara rädda för att ställa frågor till forskarna.

Forskningscafeet

De fyra forskarna var Lena Leissner som bland annat forskar om sömnproblem.
Joakim Nergelius forskar inom ämnet rättsvetenskap där till exempel rättsprövningsfall ingår.
Åke Strid som bland annat forskar om ätbara vacciner.
Ingemar Engström som forskar bland annat om barn- och ungdomsproblem, till exempel ätstörningar.

Lena Leissner

Joakim Nergelius

Åke Strid

Ingemar Engström

Lena Leissner har ofta fått höra att människor som har sömnproblem inte tar sömntabletter utan bara insommningstabletter, men insomningstabletter har en varaktighet på upp till 12 timmar så det blir ingen normal sömn när man använder sig av medicin på det sättet.

Det bästa är ju att komma till rätta med den reella orsaken vilket kan vara svår att hitta.
En oroväckande trend är att sömnproblem drabbar yngre i allt högre grad i dagsläget. Nu är det inte ovanligt att det finns barn med sömproblem eller 15 åringar som behöver behandling.

En fråga som Lena Leissner fick är om det stämmer att det finns morgon och kvällsmänniskor?
Svaret blev att det är vår biologiska klocka som är orsaken till att vissa är morgon och andra är kvällsmänniskor.
En biologisk klocka är inte inställd på att dygnet har 24 timmar utan kan variera mellan 22 till 26 timmar.
Att människor ofta blir morgonmänniskor när de blir äldre beror på att deras biologiska klocka tycker att dygnen blir kortare, så det är vanligt att en äldre persons klocka bara har 22 timmar.
Därför kan det vara värt att se över det här med flextid i skolan eftersom alla inte fungerar ordentligt om de måste gå upp klockan 7:00 på morgonen. Där skolor har provat med flextid har försöken varit positiva.

Eftersom Joakim Nergelius var tvungen att hinna med ett tåg och alltså inte kunde stanna på hela cafet så fick han en fråga som hade kommit in via e-mail.

Hur kunde förövarna i Malexander dömas för mord när de åtalade i Lindome friades?
Joakim Nergelius svarade med att i Lindome fallet så var det konstaterat att bara en av förövarna var skyldig till brottet men domstolen kunde inte fastställa vilken av dem det var eftersom de skyllde på varandra.
När det gäller Malexander så var alla tre förövarna i samma bil och gjorde sig samtliga skyldiga till våldshandlingar vilket visade ett gemensamt uppsåt, därför kunde de dömas medan de båda i Lindomefallet friades.

Joakim Nergelius sysslar mycket med EU rätten vilken påverkar även oss i Sverige.
Det gäller till exempel privat import av alkohol, när EU skulle tycka till om det Svenska systembolagets vara eller inte vara så tyckte Frankrike att systembolaget skulle vara kvar eftersom de trodde att det var enklare att sälja franska viner till systembolaget än vad det skulle vara om marknaden blev friare.

Ingemar Engström forskar om barn och ungdomars problem till exempel när det gäller ätstörningar eller användandet av anabola steorider.

Enligt Ingemar Engström är det viktigt att se människan som en hel varelse.
De flesta förstår att de som lider av depression eller är stressade och oroliga även visar upp fysiska besvär, det gör att är viktigt att behandla hela människan.
Speciellt viktigt är det när det gäller diagnoser som till exempel utbrändhet, ofta fungerar det inte att endast behandla det psykiska utan vi måste även titta på de fysiska krämpor som uppstår.
Sjukvården blir allt bättre på att se människan som en individ och förstå att det kan krävas flera olika typer av behandlingar samtidigt för att läka en person.

Åke Strid forskar inom molekylär biologi, allt levande har molekyler som kan studeras i vetenskapens tjänst.
Just nu pågår ett stort projekt för att framställa ett ätbart vaccin som då främst är avsedda för u-länder där det inte alltid finns tillgång till läkare och en steril miljö vilket krävs för de vaccin som finns på marknaden i nuläget.
Tänk vad bra det skulle vara om vi kunde överföra vaccinet till t.ex. morötter eller kål så att de som behövde vaccinet bara hade att så och skörda.
Just nu har vi koncentrerat oss på att framställa ett ätbart vaccin mot HIV, att det blev just HIV beror antagligen på att det är tämligen enkelt att få en forskning som rör HIV finansierad i nuläget.
Just nu finns det enbart 25 verksamma vaccin i hela världen.
- Tänk om vi kunde framställa fler som kunde odlas på de platser där de behövs bäst.
Ett ätbart vaccin skulle innehålla lägre doser av vaccin och skulle därför behöva ätas oftare,
däremot skulle växterna vara sterila så att de inte skulle kunna självsås när någon kastar bort en bit.
Men en morot i veckan låter väl inte så dumt?

Åke Strid håller även på att forska om konstgjord fotosyntes.
De som är bäst på att omvandla solens energi är just växter, tanken på att kunna använda någon form av konstgjord fotosyntes för att framställa vätgas vilken verkar vara den mest logiska formen av energi har kommit en bit på väg men det är långt kvar innan det kommer att gå att använda ute i samhället.

Alla forskarna var eniga om att det behövs en avdramatisering av forskaren, i nuläget så forskar de flesta inom vården på något sätt.
Det är inte bara läkare utan även sköterskor och andra anställda inom vården som framställer forskningsrapporter.
En viktig egenskap för en forskare är nyfikenhet och uthållighet.
Forskningsresultat tar oftast tid att få fram och det blir oftast bäst resultat om man jobbar i grupp. De bästa ideerna kommer ju när man sitter och pratar med andra.

De besökare som vi pratade med utanför forskarfredagens tält tyckte att det här var en jättebra ide, roligt att se vad forskare håller på med egentligen och roligt att kunna prata med en forskare för att se hur de tänker.
En annan åsikt som kom fram var att det är viktigt även för forskarna att komma ut och få prata på ett annat sätt om sin forskning än vad de är vana vid.
Det är dags att avdramatisera forskningen, nu för tiden kan de flesta bli forskare och det är viktigt att väcka intresset hos dem som är yngre.

Vi fick även en pratstund med Charlotta Nordenberg som var med och anordnade den här dagen i Örebro.

Charlotta Nordenberg tyckte att det var jättekul att så många faktiskt hittade till tältet eftersom Olof Palmes torg faktiskt ligger lite avsides egentligen, men det var många som hittade dit ändå och de flesta var positiva till upplevelsen.

Charlotta hoppas att det blir en Forskarfredag även nästa år och att det då kan finnas fler forskare på plats från de olika forskningsinstitutionerna som finns på Örebro Universitet.

Kommentarer:

Lämna en kommentar