Publicerat: 2009-03-29  

Än Rockar Eldkvarn.

Än Rockar Eldkvarn.

På lördagskvällen var Eldkvarn på besök i Örebro och Club 700 och det var en förväntansfull publik på plats.
Eldkvarn som snart firar 40 år som band även om de från början kallade sig Piska mig hårt och Eldkvarn blev de inte förrän 1976 alltså 5 år efter starten 1971, känns fortfarande som ett band som verkligen gillar att spela och möta sin publik. Inledningen på spelningen med en ensam Plura på scen satte stämningen för kvällen, jublet inne på Club 700 satte fart direkt och när publiken sedan bjuds på en blandning av gammalt och nytt så kan det enbart bli bra.

Eldkvarn fick lite hjälp av Ove Karlsson på trumpet under ett par av låtarna något som gjorde känslan i de sångerna ännu bättre. Eldkvarn har visat att de trots all rutin inte har fastnat i gamla hjulspår utan att de fortfarande spelar för att det är roligt. Plura kommenterade det innan de spelade Kärlekens tunga genom att säga att när man spelat en låt så många gånger att orden förlorar sin valör efter ett tag, men han hade nyligen suttit och kommit ihåg hur sviken och ledsen han var när han skrev Kärlekens tunga, vilket gjorde att den kändes fräsch att spela igen. Just mellansnacket kanske går lite på rutin men samtidigt tycker inte jag att det stör något, på nått sätt så passar det in ändå.

Det var inte enbart Plura som sjöng utan Carla sjöng Lilla Sofi till publikens glädje. Eldkvarn består ju av Per "Plura" Jonsson på sång och gitarr, Carl "Carla" Jonsson sång och gitarr, Tony Thoren bas, Werner Modiggård trummor och Claes von Heijne på klaviatur. Trots att det har varit fler olika musiker med genom åren så känns all musik ändå igen, kan ju bero på att det är Plura som står för de flesta sångerna.
Publiken fick en resa med Eldkvarn genom tiderna och även om vi fick höra de allra flesta av låtarna från nyaste skivan Hunger hotell så passar de bra in med allt annat material Eldkvarn har skapat genom tiderna, låtarna på Hunger hotell är lite kortare än vad jag förknippar med Eldkvarn men de passar in bra så som Be-Bop-A-Lula-Land och Kommit hem kommer säkert att höras många gånger framöver.

Eldkvarn gjorde en riktigt bra spelning och publiken visade sin allra bästa sida under kvällen, inte den vanliga lite stela Örebro publiken, utan de var aktiva och Plura hade inga svårigheter att få publiken att klappa takten till låtarna. När spelningen var slut så ville publiken som vanligt ha mer och med alla de extranummer Eldkvarn bjöd på så fick vi nästan prick två timmar med deras musik, även om jag tror att många ville ha ännu mer.

Ett av extranumren som blev många var Pojkar, pojkar, pojkar och den var en klar publikfavorit. Eldkvarn trivdes på scen och när publiken kom fram till kanten av scenen så blev det ännu bättre, stämningen var på topp och det verkade som att de hade kunnat spela ett bra tag till, men tiden var ute. Konserten avslutades med signering av skivor och böcker.
Det är lätt att glömma att medlemmarna i bandet inte enbart håller på med musik utan de skriver även böcker.

Ljudet var bra under kvällen och det märktes att de som höll i konserten verkligen vill ge publiken valuta, men jag hoppas att Club 700 slutar ställa fram stolar så nära scen, de flesta som kommer för att lyssna på en konsert sitter trots allt inte still och att ha en yta framför scen där de kan stå är bra, likadant att de som vill kan dansa utan att snubbla på stolar. Eldkvarns musik passar utmärkt att dansa till så det var många som inte kunde sitta still hela kvällen.

Nu är det bara att tacka Eldkvarn för en bra spelning och hoppas att de kommer tillbaka till Örebro snart igen och då med en förhoppningsvis större publik än vad det var under lördagskvällen.

Kommentarer:

Lämna en kommentar